Sydamerika med Rosa Bussarna
2 kommentarer, Postat under Resor
Rosa Bussarna Brasilien – Argentina. Alldeles snart, om en månad. Tjohoo! Rio de Janeiro, here I come!
Hade duktig bokningsångest igår men den har lagt sig lite och nu känns det mest spännande och roligt med trippen. Det finns dock främst två saker jag oroar mig lite extra för:
1. Att inte få några kompisar.
2. Att det inte finns toaletter på bussarna. Tänk om man blir bajsnödig mitt ute i ingenstans. Vad gör man då?
Taggar: Argentina · Brasilien · Rio de Janeiro · Sydamerika med Rosa Bussarna
1 kommentar, Postat under Resor
Ni skulle bara veta hur många sjukdomar och baciller man kan drabbas av i Sydamerikat. Jag har precis betalat en smärre förmögenhet (nästan dyrare än resan faktiskt) för sprutor och mediciner. Nu är jag så fullproppad av vaccin att det enda som skulle kunna ta död på mig är ett skott i huvudet, om ens det.
Taggar: Sydamerika med Rosa Bussarna · vaccin
3 kommentarer, Postat under Resor
…var jag kommer befinna mig om en månad.
Tjohoooo!!
Taggar: Brasilien · pepp · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Nej, feber har jag inte. Däremot har jag resångest så det räcker och blir över. Det slog mig då jag skulle packa väskan igår – jag ska åka bort. Dölänge. Själv. Uhh.
Taggar: ångest · resfeber · Sydamerika med Rosa Bussarna
2 kommentarer, Postat under Resor
Väskan är packad. Jag är redo(?) för Sydamerikat. Hur jag ska överleva att säga hej då till Vitorio vet jag inte. Floder kommer gråtas. Fem veckor utan min kille. Huga.
Jag mår illa. Måste nog kräkas. Bra plan. Först kräkas, sen Sydamerikat.
ps. Det är 36 grader i skuggan i Rio. Jag ska till Rio, mina drömmars resmål!! Jag åker nu! ds
Taggar: resfeber · Rio de Janeiro · Sydamerika med Rosa Bussarna
1 kommentar, Postat under Resor
Jag ar har nu! I Rio de Janeiro. Varsta grejen, va?
Vi har blivit itutade tusen ganger om att detta ar den farligaste staden i varlden, sa vi har stenkoll pa kameror och pengar da vi vandrar runt pa gatorna. Jag spanar efter street kids mest hela tiden, dels pga nyfikenhet och dels for att jag helst inte vill mota dem. Hittills har jag inte sett sa manga, men en tjej i gruppen har blivit av med ett halsband som kidsen helt enkelt slet av henne och nagra andra har ocksa blivit av med grejer.
Dagen har vi spenderat pa Copacabana. Det var sjukt varmt och vagorna var stora. Jag och smakidsen holl oss till vattenbrynet medan de andra tumlade runt i vagorna. Otippat? Overallt spelas det fotboll pa stranden. Sjalv spelade jag forstas inte men jag touchade i alla fall en boll ett par ganger. Det maste val raknas som nagot i alla fall?
Imorgon blir det fullt os. Sa mycket att gora, sa lite tid. Kristusstatyn, fotbollsmatch och karneval(!!) star pa agendan.
Nu till de goda nyheterna. Jag har lyckats jobba upp en helt klart godkand bikinilinje for att vara forsta dagen. Sissi skulle vara stolt.
Har hittills sett en (stor) kackerlacka.
Taggar: Brasilien · Copacabana · kackerlacka · Rio de Janeiro · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Idag har vi bokstavligt talat gjort Rio pa en dag. Alla viktiga saker att se har vi sett.
Vi borjade med att ta en tur uppfor ett hogt berg med svindlande vagar for att morsa pa Kristus. Fasligt lang var han ska ni veta. Efter Kristus tog vi svangen till Sockertoppen. Utsikten darifran var kunglig, fast det var den iofs aven hos Kristus. Aksjuk som jag hade lyckats bli av de snirkliga vagarna satt jag pa golvet hela linbanan upp och tittade inte ut en enda gang, i hopp om att kunna forhindra en eventuell (krak)katastrof. Planen lyckades, tack och lov.
Pa eftermiddagen gick vi pa fotbollsmatch i jattearenan Maracana. Tydligen var det 20 000 pers i publiken men det marktes inte. Stallet sag nastan tomt ut, bortsett fran hemmafansens arena. Dar var det drag! Sambatrummor, jatteflaggor och ett otroligt hejande danade ner darifran. Skitcoolt.
Sist men inte minst avslutade vi dagen med – KARNEVAL!! Egentligen ar inte karnevalen forran i februari, men genrep pagar redan for fullt. Sa jakla kul att se. Galet mycket folk, bade i publiken och i taget. Jag vill ocksa dansa karnevalsamba! De flesta var kladda i likadana t-shirts men det fanns ocksa en hel del supersnygga tjejer i glitterklanningar som blinkade med ogonen och forforde hela publiken. Nar de satte igang och skakade pa rumporna kan jag lova att man lag i la. Ar verkligen glad att jag har fatt se karnevalen.
Laters!
Taggar: Brasilien · karneval · Kristusstatyn · Maracana · Rio de Janeiro · samba · Sockertoppen · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Dagens aktivitet: Rundtur i en av Rios favelor, Rohinho som har 250 000 invånare. Många i gruppen valde att avstå från utflykten pga rika-vita-människor-tittar-pa-fattiga-svarta-människor-syndromet. Det gjorde inte jag. Jag har alltid velat åka dit, se hur det verkligen är. Självklart skulle det vara nobelt att åka dit på egen hand och skänka bort allt man har till de boende där, men ska man se realistiskt på det hela lär det ju knappast hända. Dessutom kan det vara bra att åka dit under en guides beskydd, som ser till att man inte blir rånmördad på köpet.
I alla fall, när vi kom fram till favelan bjöds vi först på en sambashow med trummare och återigen dessa snygga dansare med höga klackar och glittriga dräkter som visade mer än de dolde. De dansade och skakade och viftade med armarna allt de kunde och var superduktiga. Efter att de dansat klart sina nummer kom en av tjejerna fram till mig och drog upp mig på dansgolvet. Ja för tusan, tänkte jag. Här ska dansas. Så jag dansade och skakade och viftade med armarna allt jag kunde och var inte ens i närheten av deras skills. De andra svenskarna som hoppade upp på dansgolvet viftade och skakade lika ihärdigt de. Turistklycha javisst, men gud så roligt det var!
Efter dansen begav vi oss in bland husen. Vi gick längs en liten, skitig och minst sagt ojämn väg och man fick hålla stenkoll på var man satte fötterna. Det var så fattigt och miserabelt och ändå var detta Rios fräschaste favela. Trots missären och smutsen och trots att jag kände med de som bodde där var jag ändå så glad att få vara där och uppleva detta. Att vandra runt i en av Rios kåkstäder. Jag smilade upp mig och hälsade på varenda människa jag såg. De flesta hälsade glatt tillbaka, men det måste vara underligt för dem att ha turister rännande där dagarna i ända.
Vi fick även gå längsmed en större gata och letade oss fram till en liten marknad där det bland annat fanns en köttbutik. Där stod flera burar med levande djur vid ena väggen och vid andra stod disken med kött. Mitt i stod en man med smeknamnet “The Killer”och vad hans roll i det hela var kan ni säkert lista ut.
Denna dag har varit helt fantastisk. Den har gjort hela resan värd att åka på. Så många intryck, så mycket att se och så mycket att uppleva. Tack för det Rio.
Taggar: Brasilien · Rio de Janeiro · Rohinho · samba · Sydamerika med Rosa Bussarna · The Killer
0 kommentarer, Postat under Resor
Läget är under kontroll. Vi har tagit oss till en söt liten fiskestad som heter Paraty. Den står visst med på Unescos världsarvslista för att den har fina kullerstensgator eller nåt. Mer intressant är dock att den är omgiven av 37 öar och 300 stränder. Sweeet! Dagen har ägnats åt att åka båt bland dessa öar och stränder. Denna konversation utspelade sig vid första badstoppet:
Helena: Marco, finns det hajar här?
Marco (guide): Nej inte här, de finns längre norrut.
Helena (skeptiskt): Hrm…
Marco: Däremot finns det pirayor.
Helena: VA??
Marco: Hahaha, jag skojar bara!
Helena: Men för fan, sånt får du inte skoja om. Säkert att det inte finns?
Marco: Ja ja, säkert. Men vattenormar finns.
Helena: …..
Marco: Haha, skojar igen!
Helena: Inte kul!
TROTS detta hoppade jag i och badade flera gånger på det djupa, det ni! Jag vet att ni inte tror på detta, men ni ska få se bildbevis senare.
I övrigt är allt schysst och svettigt, det är galet varmt och jag har bränt allt som går att bränna (trots solskydd). Fötterna har svullnat och tappat all form och man svettas konstant.
Jag saknar er där hemma massor!
Dagen-efter-uppdatering:
Igår kväll hade vi partaj på hostelet vi bor på. Liveband, dans och caiprinhas, tjohoo! När partajet dog ut gick vi ner till stranden, tände en eld och festade vidare med de anställda på hostelet och bandet. Jag snackade med en hippie-dreads-flummis från Argentina och varnade honom för plågorna det medför att kamma ut dreads. Jag tror dock inte han insåg allvaret i det hela.
Taggar: bad · Brasilien · caiprinhas · Paraty · Sydamerika med Rosa Bussarna · värme
0 kommentarer, Postat under Resor
Tiden fullkomligt flyger fram och aktiviteterna avloser varandra. Forutom da vi sitter i bussarna och bokstavligt talat svettas ihjal (det ar narmare 40 grader nu, sag precis en termometer som visade 38.5) har vi fullt upp.
Vi har anlant fran Iguassu till en liten svensk stad som heter Obera. Iguassufallen var skitcoola och galet maktiga. Vi kollade pa dem bade fran brasilianska och argentinska sidan. Pa argentinska sidan fick vi ga ut over det storsta fallet som kallades Devils Throat, nar man kollade ner forstod man varfor. Jag holl hart i racket for att inte ramla ner i det dar djavulsgapet kan jag lova. De hade coola och, visade det sig, lite ackliga djur som sprang runt dar ocksa, nagon slags nasbjorn. Sjukt sota men tydligen hade de rabies hela bunten sa vi passade oss noga for att ga alltfor nara.
En morgon tog vi en taxi over till Paraguay for shopping. Vi hade blivit lovade galet mycket billig elektronik och hittade galet mycket billig elektronik. Kameror, datorer och iPods var man an vande nasan. iPhone, iPhone, iPhone tankte jag, men hittade bara knasiga kopior av sadana. Nojde mig med att shoppa lite klader istallet, dock i en civiliserad kladbutik och inte ute pa gatan dar marknaden var. En valdigt service minded anstalld i butiken foljde efter mig vart jag an gick, sa halva tiden gick at till att forsoka springa ifran och gomma mig fran henne. Nar hon inte nojde sig med att folja efter utan aven ville bara min kundkorg sa jag ifran. Det ar helt enkelt inte sa vi jobbar in el Suecia, forklarade jag vanligt med bestamt. Pa spanska.
Igar entrade vi Argentina. Granspasseringen brukar visst kunna ta uppat 10 timmar men vi hade tur och tog oss over efter 2, sedan rullade vi vidare. Langsmed vagen pekade guide-Marco plotsligt in i skogen och berattade att Che Guevaras hemby lag dar. Jag bad chauffor-Jocke stanna bussen sa jag kunde springa in och kopa en Che-mossa till Olle, men det fanns tyvarr ingen tid till det.
Efter en varm och svettig dag i bussen var det skont att komma fram till campingen vi sov pa inatt. Dar kunde man bada i Paranáfloden med anakondor och alligatorer. Det gjorde inte jag. Jag badade i jattepoolen som var minst lika stor som Paranáfloden fast med renare vatten och mindre rovdjur. Och med en Peach daiquiri i handen.
Taggar: Argentina · Brasilien · Che Guevara · Devils Throat · Iguassufallen · näsbjörnar · Obera · Paraguay · Paranáfloden · shopping · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Vi är inne på vår andra bussdag på vår väg mot Buenos Aires. Folk sitter och ligger överallt och hur som helst. I vår buss, Pelle, finns 5 sängar och 12 sittplatser. Vi har inga fasta platser på bussen, utan slår oss ner där vi känner för. Vi sover, läser, lyssnar på musik och spelar spel. Vägarna vi åker på är inte de bästa och bussen saknar en fjädring så det bumpar och skumpar något fasligt. Prylar och människor flyger runt som vantar då bussen kör över stora gupp.
Varannan timme stannar vi vid olika mackar för kisspaus. Standarden på toaletterna varierar något fasligt. Häromdagen var lyckan stor hos hela gänget då vi efter en hel drös med skabbtoaletter äntligen hittade en mack med “bajsvänliga” toaletter OCH toapapper OCH tvål! Då vi har långa bussdagar stannar vi vid vägen och lagar mat. Ett matlag per dag utses för att hjälpa mat-tjejen Elin med matlagningen. Vi är fasligt bortskämda med god mat. Hur det är möjligt att laga så god mat till så många människor på en landsväg förstår jag inte alls.
Jag har signat upp mig på taklaget. Vi sätter upp skydd och sovplatser på taket på kvällarna och tar ner detsamma på morgnarna innan vi rullar vidare. Inatt när vi stannade längsmed vägen för att sova hamnade vi i ett riktigt oväder. Blixtarna avlöste varandra och åskan dånade. Då var man inte särskilt sugen på att stöka runt med presenningar på ett busstak men det var bara att klättra upp ändå. När jag borstade tänderna stod jag och spanade in en blixtkombination som aldrig ville ta slut. I flera minuter blinkade och blixtrade det oavbrutet på himlen. Skithäftigt.
Mindre häftigt var det att sova på taket den natten. Ovädret höll i sig och jag vaknade hela tiden av blixtar och dunder. Vid ett tillfälle vaknade alla på taket och satte sig upp samtidigt. Då var åskan precis ovanför och vandrade runt bussen. Det dundrade helt sjukt högt och var galet läskigt. Vid det laget önskade nog många av oss att natten skulle ta slut snart. Det gjorde den till slut och efter att ha ätit en blöt frukost var det en lättnad att få sätta sig i bussen och äntligen rulla mot civilisationen i Buenos Aires.
Taggar: oväder · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Vi har hunnit spendera tre harliga dagar i Buenos Aires och akt vidare med bussarna. Min plan fran borjan var att stanna i Buenos Aires men jag valde att aka med ett par stopp till. Det ska visst spanas efter spackhuggare och pingviner framover och det vill jag inte missa. Jag tog det lugnt och chillade mest i Buenos Aires. Eftersom jag ska tillbaka snart igen vantar jag med de flesta aktiviteterna tills dess. Alla ar ense om att Buenos Aires ar the shit, sa lugnt och behagligt jamfort med Rio och inte alls lika laskigt.
Gardagen spenderade vi i en liten badort som heter Monte Hermoso, vi bodde pa camping och slappade med sol, bad och pool hela dagen. Vi deltog i den knasigaste vattengympan jag nagonsin upplevt. Passet inleddes med att gympaledaren strippade (ja, det ar sant!) och avslutades med att vi stod i ring och masserade varandras nasor och oron (ja, det ar sant!). Jag ar ganska saker pa att gympasnubben gick pa en hel del underliga piller. Pa eftermiddagen tog jag och en av de andra resenarena en ridtur pa stranden och hade turen att se solnedgangen fran hastryggen, true Lucky Luke style. Forutom att hasten var lite lat och inte ville galoppera i vattenbrynet var det grymt.
Senare pa kvallen strosade jag upp till campingens restauranghus/bar/allrum for att kolla laget. Ikladd mjukisbrallor och fleecejacka bjods jag sedan pa en fantastisk kvall. En kvinna underholl med livemusik och om jag gissade det hela ratt sjong hon kanda argentinska dangor, hela restaurangen var smockad med argentinare som dansade, klappade handerna och sjong med. Pa nagot satt blev jag indragen i det hela, jag hamnade mitt pa dansgolvet, drack fargglada drinkar och hade helt sjukt roligt. Som enda svensk pa stallet kommunicerade jag bast jag kunde med engelska och de fa ord jag kan pa spanska. De flesta kunde inte engelska, men de som kunde lite hjalpte till och oversatte dar det behovdes. Alla var verkligen supertrevliga. Jag hade turen att traffa nagra fran Buenos Aires som lovade att vi kan hanga lite nar jag kommer tillbaka dit. Skont att inte behova kanna sig helt ensam dar. Nar jag krop upp pa busstaket for att sova vid tretiden lag jag lycklig en stund och tittade upp pa den argentinska stjarnhimlen, innan ogonen till slut gav upp och foll ihop.
En timme senare vaknade jag aningen mindre lycklig av att jag holl pa att frysa ihjal, eftersom jag inte orkat hamta sovsacken i bussen innan jag la mig. Naja, man kan inte lyckas med allt.
Taggar: Argentina · Buenos Aires · hästridning · Monte Hermoso · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Med en klump i magen och en liten tar i ogonvran vinkade jag hej da till de andra nar de tva rosa bussarna rullade ivag utan mig imorse. Huga vad ledsamt. Jag har traffat sa manga harliga manniskor pa denna resa och vissa kommer jag sakna nagot fasligt. Bussarna rullar vidare mot Ushuaia och jag ska forsoka ta mig tillbaka till Buenos Aires.
Jag befinner mig i skrivande stund i Puerto Madryn, aven kallad Staden som Gud glomde. Var vistelse har borjade med att Tomas forsta morgonen upptackte att hans vaska med pengar, pass, kamera, mobil, allt var borta. Nagon hade helt enkelt klivit in i bussen under natten da vi lag och sov och plockat den. Samma eftermiddag gick Elin och jag en svang pa stan och lyckades endast samla pa oss obehagliga minnen fran den svangen. Obehagliga manniskor var vi an vande nasan, som stannade och stirrade pa oss pa mindre trevliga satt, taxibilar som luktade dod och en skabbhund som fick for sig att bli adopterad av oss. Den foljde oss vart vi an gick, ganska otrevligt eftersom vi var sakra pa att den hade rabies. En gammal gubbe slangde till och med en stor sten pa hunden for att den skulle sluta folja efter oss, vilket resulterade i att vi inte bara hade en rabieshund efter oss, utan en forbannad rabieshund. Toppen. “Avsky ar allt jag kanner for denna stad”, sa Elin och jag kan bara halla med. Da vi antligen lyckats ta oss tillbaka till campingen firade vi detta med massor av stora enliters-ol, sedan kandes livet bra igen.
Anledningen till att vi tog oss till denna stad fran forsta borjan ar att den ligger nara Valdeshalvon, som vi gjorde en heldagsutflykt till igar. Efter manga timmars bussakande kom vi fram till en strand dar det kryllade av sjolejon. 300 hannar, 900 honor och 900 kids skulle visst befinna sig dar. De lag utspridda i stora tjocka hogar av flask, en hanne och massor av honor och smattingar i varje hog. Dar kan vi snacka alfahannar. Det var en imponerande ljudniva pa djuren, det frustades, brolades och stankades om vartannat. Av nagon anledning kom jag att tanka pa Kvarnen kvart i tre en lordag natt.
Hojdpunkten pa dagen var pingvinerna. Vi hade blivit lovade att fa promenera med pinviner, nagot vi alla var forvantansfulla infor. Vi hoppade upp i en bumpig jeep som skulle ta oss till pingvinlandet. Bump, bump, hopp, sand i ogonen, lite mer bump och sen plotsligt sag jag – dar ar en! Och en till. Tva, tre, fyra! Och sedan var de overallt. Hundratals, tusentals pingviner som stod stilla och lapade sol, lag och slappade under en buske eller vankade omkring och viftade pa rumpan. Vi vandrade runt mitt ibland dem, tog miljoner kort och utbrast “ahhh”, “ohhh” och “wow”. Tydligen fanns sammanlagt 250 000 pingviner dar vi var, vilket jag mycket val kan tanka mig. Pingvinerna hade foretrade pa vagen, sa kom det en liten rackare och korsade vagen fick man snallt sta still och vanta tills den passerat. Jag blev helt foralskad i en liten pingvinunge och funderade pa att ta med den till Sverige (hellre den an rabieshunden!). Folk smugglar ju ormar, spindlar och allt mojligt over granserna. En liten pingvin kan inte vara sa krangligt att fa med sig. Väl?
Taggar: Argentina · pingviner · Puerto Madryn · sjölejon · staden som gud glömde · Sydamerika med Rosa Bussarna · Valdeshalvon
1 kommentar, Postat under Resor
Jag lyckades ta mig tillbaka till BsAs (som vi inhemska säger) utan större problem än ett par fjärilar i magen och en taxichaffis som blåste mig på ett par tjugor. Hittade till hostelet som ligger i Palermo, tydligen den schysstaste stadsdelen här i stan.
Jag har än så länge inte gjort så mycket annat än att promenera runt på stan och utforska olika delar av den. Igår hittade jag ett par superfina parker och en rosentrådgård som jag strosade runt i. Jag gick runt och sjöng för mig själv “I never promised you a rose garden…” och tänkte att Sigrid skulle älska att vandra runt där bland rosorna. Hela trädgården var som gjord för att hänga i med den man tycker om, så jag satte mig på en romantisk bänk och saknade Vitorio ännu lite mer än vanligt.
Jag har träffat en trevlig fransk tjej här på hostelet som också är här själv så vi slog våra påsar ihop och tog en tur till La Boca och San Telmo idag. La Boca är en superfin stadsdel med färgglada små hus. Tydligen kommer tangon på något sätt därifrån (detta kan jag ha hittat på alldeles själv så tro inte för mycket på vad jag säger) så på gatan och alla restauranger har de tangouppvisningar, dessvärre går dansarna mer på rutin än på passion så de lyckades inte imponera särskilt. Efter La Boca tog vi oss an San Telmo. Den stadsdelen gillade jag starkt. Överallt fanns små affärer som var fullproppade med coola grejer att köpa. Vi åt lunch på en bra libanesisk restaurang. I övrigt är matutbudet ganska kasst här om man inte gillar feta stekar så att få i sig lite falafel (protein!) kändes som en välsignelse.
Vi har träffat flera fantastiska människor under dagens utflykt. Den första var en kvinna som jobbade i en pytteliten kiosk där jag försökte köpa en vatten med en femtiolapp. Hon blev fly förbannad. Skrek, skällde och gestikulerade som bara den, men tog till sist emot femtiolappen ändå. Hon var visst mån om sin växel, men inte mer mån än att hon ville ha sina 4 kronor för vattnet. Den andra solstrålen vi träffade var en taxichaffis som försökte blåsa oss på pengar. Han åkte massor av omvägar och kringelkrokar, till slut sa Natasha (franska tjejen) åt honom att taxametern visade fasligt mycket utan att han egentligen tagit oss någonstans. Gubben blev skitsur och slängde ut oss ur taxin. Charmigt.
Tredje solstrålen fick vi syn på då vi nöjda med dagen letade oss fram till tunnelbanan. I en liten park full med folk låg en man med en filt på halva sig. Stackarn, tänkte jag. Han är säkert hemlös och måste sova här i parken. Vid en närmare titt upptäckte vi att hoppsan, filten är visst inte alldeles heltäckande och han verkar inte ha några kläder på sig. Alls. Sedan märkte vi att ena handen rörde sig suspekt under filten. Han rättar nog bara till saker, tänkte jag. Ja, så måste det vara. Tillrättning. Vi passerade mannen och upptäckte att helvete, urrk och bläää, det är något helt annat som pågår under den filten än tillrättning. Vi slängde oss nerför trapporna till tunnelbanan, Natasha nervöst skrattande och jag med kväljningar och en bild på näthinnan jag förgäves försökt radera resten av dagen. Det var ett ofrånkomligt faktum, vi hade stött på vår första argentinska Snuskgubbe!
Taggar: Argentina · Buenos Aires · La Boca · San Telmo · snuskgubbe · Sydamerika med Rosa Bussarna
0 kommentarer, Postat under Resor
Resans sista dag ar kommen, jag sitter pa Buenos Aires flygplats och vantar pa att fa paborja den 20 timmar langa resan hem till Sverige. Det ska bli skont att komma hem, jag langtar sa mycket efter att traffa Vitorio igen. Hoppas han star dar pa flygplatsen och vantar, snyggingen.
Hej da for denna gang Sydamerikat!
Taggar: adios · Argentina · Sydamerika med Rosa Bussarna